Erik!

Den 31/3 2001 kl. 10.55 föddes du, grå i ansiktet, slapp i hela kroppen, 56 cm lång och 4.975 g tung. När dom rusade iväg med dig, och din pappa sprang efter, så hann jag ändå tänka att detta var den mest fantastiska upplevelse jag någonsin haft! Vår barnmorska Farideh hade jobbat som barnmorska under sin tid som flykting på väg till Sverige, och var van att nå fram till ett barns födelse utan en massa mediciner. Här var det ögonkontakt och fokus på uppgiften som gällde! Nåväl, jag fick dig snart i famnen, när man väl hade konstaterat att du "bara" låg lågt i socker, och du kunde allt det som en nyfödd kille ska kunna... Och så där har det fotsatt! Du lixom bara KAN allt det där som man ska kunna! Du är villig att lära dig nya saker hela tiden, älskar att läsa och ta in nya intryck! Du är duktig på så många saker; läsa, som sagt, rita och måla, sjunga och höra skillnader i språk... Men framför allt så är du ofantligt duktig på att läsa av människor, och se vad dom behöver. Detta har troligen sin anledning i att du lever som du gör; i skuggan av dina 2 syskon, som hela tiden propsar på, och behöver både min och din pappas uppmärxamhet. du finner dig i att ständigt få komma i skymundan. Du nöjer dig med att få ta den tiden som blir över när de har fått sitt. Och du är nöjd med det lilla! En eftermiddag med bio eller en middag på "kinesen" gör att du blir väldigt lycklig! Du är otroligt lojal mot dina syskon, och skulle, tror jag, försvara dem i alla situationer som bara kan tänkas uppstå. Detta visar vilken fantastiskt stor, liten person du är! Kanske beror det på den uppfostran vi har försökt att ge dig, men till syvende och sist handlar det naturligtvis om att du är du! Jag älskar dig, precis som resten av din familj, mer än allt annat på jorden, och önskar dig ett liv fyllt av kärlek, glädje, upptäkter; goda och sämre, galna upptåg, resor, familj och framför allt ett liv där du kan få fortsätta bara vara du! Kram från mamma